Skellefteå Kammarmusikförening välkomnar varmt tillbaka John & Jens!
Konstellationen består av en flöjtist och en klassisk gitarrist vars repertoar spänner över flera hundra år av mästerverk. Programmet "Från fäbod och hov till storstad" blandar svensk folkmusik, jazz, italiensk barock, rokoko, wienklassicism, världsmusik, minimalism, musikalisk satir och modern tango, allt i säregna arrangemang.

Datum: torsdag 2 mars
Tid: 19.00-20.30
Biljetter: Ordinarie 250 kr inkl. serviceavgift, studerande 100 kr inkl serviceavgift, estetiska musikprogrammet 0 kr 
Plats: Sara Kulturhus scen 5

John & Jens
John & Jens’ innovativa och genrebreda programval har varit mycket uppskattat hos publik och arrangörer runt om i kyrkor och hos kammarmusikföreningar i landet. De kommer att bjuda på musik ur vår svenska folkmusikskatt, från medlemmar av musikfamiljen Bach med verk av Johann Sebastian Bach, Carl Philipp Emanuel Bach, Johann Christian Bach samt av den argentinske tangomästaren Astor Piazzolla.

Elénius taktfulla stadga och Johanssons lungor verkar lika bottenlösa som den energi de ackumulerar när de skockas kompromisslöst genom utmanande passager. Med den uthållighet som dessa skickliga instrumentalister framför kvällens program får dessa falskeligen borttonande stilar nytt liv. – Norrbottens-Kuriren, 2019-09-20.

Om programmet – Från fäbod och hov till storstad

I programmet samsas många stilar och säregna arrangemang i ett annorlunda repertoarval. Vi inleder med en svit bestående av korta svenska folklåtar. Vi har också med ett par jazzlåtar med svensk anknytning av Ulrik Neumann (Kärleksvals) & Bill Evans (Monica’s Vals/Waltz for Debby).

Härefter följer musik från tre generationer och tre olika stilar av familjen Bach. 

Vi framför ett nytt, unikt arrangemang för gitarr och flöjt av Johann Sebastian Bach’s Italienska konsert i F-Dur, BWV 971 (1735). Här möter vi en stilistiskt mogen Johann Sebastian, som återvänder till den lättsamma, melodiösa italienska konsertformen han arbetade så intensivt med redan vid sin tid i Weimar mellan 1708-1717. F-Dur konserten kan med all rätt ses som kulmen på hans studier av och beundran inför samtida italienare som Vivaldi och bröderna Marcello. 

Därefter följer den harmonisk lekfulla och överraskande Hamburger Sonaten, Wq. 133 (1786) av sonen Carl Philipp Emanuel Bach. Den charmanta och eleganta stilen, ibland kallad galant stil, är ett tydligt uppbrott från barocken och pekar framåt till wienklassicism. Efter att lämnat sin anställning vid det konservativa hovet hos kung Fredrik den Store av Preussen gavs till sist möjlighet för Carl Philipp skriva mer vågad musik som tilltalade en bredare publik. Voltaire skrev ”att den galanta stilen i allmänhet avser att behaga”, och med det avses inte enbart lyssnare vid hovet. Carl Philipp’s estetiska ambitioner att vårda vackra melodier, att ”röra vid hjärtat” och ”väcka passion”, hörs tydligt i denna sonat i två satser. Verket har inspirerat oss att tillfoga ornamentik och improvisation.

I J.S Bach’s sonat (BWV 1031) möter vi en såväl lyrisk, nära musik med stort mått av musikantisk glädje. Handverksskickligt och elegant skriven där man anar Bachs virtuositet i den sirliga continuo-stämman jämte den kärleksfulla behandlingen av flöjtstämman. I detta arrangemang för klassisk gitarr och flöjt ges denna himmelskt vackra sonat en klar lyskraft genom flöjtens lätta karaktär tillsammans med gitarrens barockluta-liknande arrangemang av basso continuo-stämman. Bach, ofta kallad den femte evangelisten, ville med sin musik tjäna och gestalta Gud och dennes kärlek, så även i instrumentalmusiken, vilket vi tycker oss höra i denna sonat. 

Även under nästa stora musikaliska epok, wienklassicismen, verkade ytterligare en medlem av familjen Bach. Johann Christian Bach, kallad ”The London-Bach”, spelade en betydande roll i att influera både Haydn och Mozart. Johann Christian undervisade till och med också självaste Mozart i London under fem månader år 1764. Vi framför Johann Christian’s Sonat Op. 16 (ursprungligen för pianoforte och flöjt/violin). Sonaten är i pigg och trivsam wienklassisk stil, skriven under Johann Christian’s mest kreativa period i London.

Programmets sista huvudnummer är Astor Piazzolla’s fantastiska resa genom tangons historia med sin Historie du Tango (1985); en färd med starka uttryck, sentimentalitet, explosivitet, längtan och eldig passion. En verklig publikfriare med influenser och tongångar från Bach, Stravinskij, Bartók, jazz och bossa nova filtrerade genom tangons Buenos Aires och en av 1900-talets stora musikpersonligheter.